ekskl. moms
Hurtig levering14 dages returretFaktura til virksomheder7 års garanti

Stressforskeren: Sådan påvirker kontoret vores velbefindende

Inddelte kontorer, åbent kontorlandskab eller aktivitetsbaseret? Den måde, vi sidder på, har indflydelse på vores velbefindende og præstationer. Aram Seddigh, ph.d. i arbejds- og organisationspsykologi, har undersøgt, hvordan forskellige kontortyper påvirker stress og præstationer. Hans konklusion er klar: Et dårligt indrettet arbejdsmiljø kan koste mere, end man tror.
Stressforskeren: Sådan påvirker kontoret vores velbefindende
Prestation kopplas ofta till ledarskap och kultur. Väggar, avstånd, kvadratmeter och inredning hamnar mer sällan i centrum. Trots att de påverkar hur vi arbetar varje dag.

Aram Seddigh är doktor i arbets- och organisationspsykologi, legitimerad psykolog och har varit knuten till Stressforskningsinstitutet. I dag är han vd för WeOffice och rådgivare i arbetsplatsfrågor.

– En illa utformad lokal försämrar förutsättningarna för verksamheten att nå sina mål, även om ledarskapet och kulturen är bra, konstaterar han.

I sin doktorsavhandling från 2015 undersökte Aram Seddigh hur olika kontorstyper och arbetssätt påverkar medarbetares hälsa och produktivitet. I studien följde han över tusen personer i allt från cellkontor till stora öppna landskap och flexkontor. Mönstren var tydliga, särskilt när det gäller distraktion och kognitiv stress.

– Ju större landskapen blev, desto mer distraktion och sämre prestation hos medarbetarna. I ett försök fick deltagarna genomföra ett koncentrationskrävande arbetsminnestest i sina ordinarie arbetsmiljöer. Resultaten följde samma linje: ju större landskap, desto svårare att nå höga resultat.

– När vi jämförde med dem som satt i cellkontor framkom det att de presterade lika dåligt under normala arbetsförhållanden. Det tror vi beror på att man tillämpar open door-policy och att kollegor kommer in och börjar prata, vilket leder till avbrott. Man behöver bli bättre på att aktivt skapa förutsättningar för fokus även på cellkontor. 
Når kontormiljøet indrettes med omhu – uanset om der er tale om afskærmede kontorer, åbne kontorlandskaber eller en blanding – skabes der forudsætninger for både fokus og trivsel i hverdagen på arbejdspladsen. I et afskærmet kontor kan store gardiner for eksempel både give privatliv og signalere, om man er tilgængelig eller ønsker at arbejde uforstyrret.
I et åbent kontorlandskab med forskellige typer arbejdsområder er skillevægge en enkel måde at både dæmpe støj og skabe rum i rummet. På den måde kan fælles og individuelt arbejde foregå samtidig med færre forstyrrelser.
 
När organisationer gör om sina kontor menar Aram Seddigh att man ofta börjar i fel ände.

– Man hoppar ganska snabbt in på själva lösningen och utgår från nuläget, räknar på vilka ytor man har och antal anställda och gör en bedömning utifrån det.

I stället återkommer han till fyra grundfrågor som behöver vara lösta för att ett kontor ska fungera: är det rätt dimensionerat, finns det tillräcklig variation av ytor, stödjer utformningen önskade samarbeten – och går miljön faktiskt att använda som det är tänkt? 
Kontorslandskap
Den första frågan handlar om proportioner:

– Om man underskattar behovet av yta blir det för trångt, vilket leder till att människor undviker platsen. Överskattar man det blir det öde och tomt, och det finns också ekonomiska aspekter i det.

Men rätt antal kvadratmeter löser inte allt. Frågan är vad de faktiskt används till. Vissa arbetsuppgifter kräver tyst koncentration. Andra bygger på samtal och gemensamt problemlösande. Om miljön inte tillåter växling mellan dessa lägen uppstår friktion.

– Man måste lyfta blicken och ta fram en genomtänkt arbetsplatsstrategi där man väger in alla behov och verksamhetens förutsättningar.
Strategin handlar inte bara om yta utan också om relationer. Vilka behöver arbeta tätt? Vilka behöver kunna stänga om sig? Den fysiska utformningen måste samspela med digitala verktyg och organisationens sätt att arbeta.
Lever vi, som vi selv prædiker? På AJ Produkters eget kontor i Halmstad har vi indrettet lokalerne, så de imødekommer forskellige måder at arbejde på. Vi har både individuelle kontorpladser og fælles arbejdsområder samt loungeområder, men også...
...mindre fokusrum til uforstyrret arbejde samt møde- og konferencerum i forskellige størrelser, når medarbejderne ønsker og har brug for at kunne trække sig tilbage.
I öppnare och mer flexibla miljöer blir en annan aspekt särskilt tydlig: möjligheten att dra sig undan.

– För att vi ska kunna samarbeta måste behovet av avskildhet vara uppfyllt. Annars flyr medarbetarna arbetsplatsen och är inte närvarande för att kunna samarbeta.

I praktiken handlar det om att snabbt kunna ställa om mellan arbetsuppgifter.

– Tänk på den så kallade 30 sekunders-regeln. Det ska ta högst en halv minut att resa sig, förflytta sig till en annan yta och komma igång. Är ytan längre bort, sjunker incitamenten att faktiskt förflytta sig. Och då försvåras det för önskade beteenden. Det är här kontorets användbarhet prövas i vardagen.
Det skal være både nemt og hurtigt at skifte til et andet arbejdssted. At skifte arbejdsstilling er desuden en perfekt måde at sætte gang i blodcirkulationen og få mere energi.
Ifølge Castellums rapport "Framtidens arbejdsliv 2024" mener hele 81 procent, at kontormiljøet er vigtigt, når de søger et nyt job. Et velplanlagt arbejdsmiljø bør derfor ikke undervurderes. Også arbejde, der kræver ekstra fokus, skal kunne udføres på arbejdspladsen – og derfor skal arbejdspladsen være indrettet, så det er muligt.
Uttrycket känns igen på många arbetsplatser: ”Jag behöver koncentrera mig i morgon så jag jobbar hemifrån”.

– Det är ett tydligt tecken på att arbetsplatsen inte tillgodoser alla behov. Och det är problematiskt, inte minst för dem som inte har en bra miljö hemma att arbeta i.

Ett kontor behöver därför rymma både samarbete och ostörd koncentration. Annars söker sig medarbetarna bort när arbetet kräver fokus.

Grunden är, enligt Aram Seddigh, enkel:
– Uppskatta ytbehovet rätt, skapa variation i miljöerna utifrån verksamhetens behov och jobba aktivt med att öka användbarheten på arbetsplatsen. Då skapar man förutsättningar för både prestation och återhämtning.